Den 8:e upplagan av Hans Ruin-essätävlingen är avgjord!
Den aktuella omgången av Hans Ruin essätävlingen fick in dubbelt så många bidrag som när den arrangerades förra gången – hela 255 stycken! Vinnare av tävlingen 2022 är Jennifer Amins essä ”Babels omvända pyramid”, på andra plats kom Elin Michaelsdotter med essän ”Timmarnas samling” och på tredje plats Eva Warelius essä ”Gräv där du står – en metafor tillika en beskrivning av ett tillvägagångssätt”.
Mängden essäer avspeglas i att domarkåren förutom de tre vinnarna valde att utse fem essäer som fick hedersomnämnande. Som domare för essätävlingen fungerade Ralf Andtbacka, Ann-Charlotte Palmgren och Ebba Witt-Brattström. Tävlingen hålls vart tredje år och arrangerades nu för första gången av Tidskriftscentralen rf., men finansierades fortsättningsvis av Svenska Kulturfonden. Prisceremonin hölls på Bokens Hus i Vasa den 18 juni 2022.
Prismotiveringarna är följande:
I pris (4 000€)
Jennifer Amin, Psykolog, Örebro, Sverige
”Babels omvända pyramid”
Jennifer Amins essä kretsar kring erfarenheter av språklig exil, framför allt den påtvingade, och de följder marginaliseringen av det egna modersmålet kan ha, inklusive språksorg och identitetsförlust. Det självupplevdas angelägenhet förenas med den analytiska reflexionens klarseende i en drabbande helhet som påminner läsaren om att varje språk är ett sätt att finnas i och förstå världen och att allt inte är översättbart.
II pris (3 000€)
Elin Michaelsdotter, Redaktör och skribent från Uppsala, Stockholm, Sverige.
”Timmarnas samling”
Med precision skildrar Elin Michaelsdotter väntan och temporalitet när en mamma dött. Varsamt skildras rädsla i kroppen, kroppen som ska obduceras, kroppen som gör sig upptagen med att vattna blommorna och kroppen som blir en avstängd maskin med sömntabletter. Väntan blir fysiskt förnimbar för läsaren.
III pris (2 000€)
Eva Warelius, författare och bildskapare som älskar havsstränder, Östra Sönnarslöv, Sverige
”Gräv där du står – en metafor tillika en beskrivning av ett tillvägagångssätt”
Med avstamp i nestorn Sven Lindqvist – och de isländska nornorna – visar Eva Warelius svindlande likheter mellan essäisten och arkeologen. Också skrivandet behöver sin provgrop. Det överblivna, den utstickande resten som indexerats i minnets magasin kan leda tanken att kullkasta etablerade sanningar om historien och världen. I bästa bemärkelse grävande essäistik som ger begreppet minnets arkeologi en ny innebörd. Därtill en originell bruksanvisning för det goda essäskrivandet.
Hedersomnämnanden (300€)
Mats Backström, Positiv glesbygdspessimist, Österbotten, Finland:
Raffinerade digitala subkulturer, ambivalenta vampyrfantasier och förrädisk självhjälpsretorik och är några av nedslagen i Mats Backströms tankeväckande kartläggning av vår tids kollektiva trauma, ett i många avseenden dystopiskt tillstånd som kanske ändå låter ana ett alternativ, en ny beredskap att drömma om en hållbar framtid.
Linn Eckeskog, fil.dr och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå, Sverige:
I den berörande essän får läsaren förflytta sig mellan två cancersjuka mammor, den ena på 1980-talet och den andra på 2020-talet, den ena närstående och den andra som en bild på Instagram. Linn Eckeskog växlar mellan att både ömsint och allvarligt skriva fram en dotters bild av sin mamma, sjukhusbesök och läsning av böcker om cancer samt en mammas korta dagboksanteckningar.
Margareta Flygt, Kulturjournalist, Malmö, Sverige:
“Mamma, was ist ein Nazischwein?”
Dramatiska historiska händelser påverkar både den generation som genomlever dem och de efterkommande som söker förklaringar, men dessa är ofta varken uttömmande eller förlösande. Margareta Flygts essä är en djupborrning i frågor om ansvar och skuld. Vem är medlöpare och vem är offer? Och vad är det egentligen vi ärver?
Maria Niemi, Författare, redaktör och kommunikationsstrateg, Stockholm, Sverige
”Livet i drömmen om det som kan bli”
Med utgångspunkt i nätdejtandets erfarenheter filosoferar Maria Niemi skickligt över den hårfina gränsen mellan fantasi och dagdröm. Det är här som alternativa liv kan levas där individen bestämmer själv. Genom ett brett spektrum av mass- och högkulturella referenser utvecklar sig essän till ett övertygande försvarstal för fantiserandets livsuppehållande funktion för människan.
Christoffer Steffansson, Doktorand i filosofi, frilanskritiker och chefredaktör för Ikaros tidskrift, Åbo, Finland
”Proust skulle ha älskat Playstation”
I Christoffer Steffanssons essä vävs en Playstation, en laterna magica och Proust samman utan att knyttrådarna syns. På ett harmoniskt och övertygande sätt träder drömmarnas, datorspelens, minnets, barndomens, tonårens och teknologiernas temporalitet och spatialitet fram för läsaren.